torsdag 3 oktober 2013

Är det inte dags att Sverige får en kvinnlig statsminister?

I ett SO-tema i en åk 9, föll de olika delarna av SAMR-modellen på plats.

S - All faktainhämtning gjordes via Internet, både i NE, på partiernas hemsidor och några historieartiklar om kvinnans demokratiska utveckling.

A - Allt skrivande i gruppen gjordes i delat dokument (google docs), där respons gavs både av kamrater och läraren.

M - De färdiga resultaten publicerades på vår gemensamma publiceringssite


R - Under arbetet med ta fram fakta och åsikter kontaktades rikstadspartierna och snabbt kom svar. Alla svaren publicerade vi på ett gemensamt dokument. När de olika grupperna läste partiernas svar insåg de att svaren hade olika kvalitet. Snabbt skrev de nya frågor till partierna och lika snabbt fick de nya mer fylla svar.

Uppgiften hade definitivt kunnat göras utan digitala hjälpmedel men blev SÅ mycket bättre och mer effektiv med datorer och internet. Resultatet hade blivit helt annorlunda utan den snabba kontakten med partierna och möjlighet till förnyad kontakt. Resultatet blev också annorlunda eftersom vi kunde ge respons kors och tvärs och därmed öka kvaliteten på slutresultatet.

Att alla uppgifterna så lätt kan publiceras gör också att lärande blir synligt både för den som skapat och de som tittar och använder resultaten som fiffiga kompisar.

fredag 28 juni 2013


Våra kliv i SAMR-modellen
Från steg 1-4 på fyra månader (ca en klocktimme/vecka).


Vi fick i uppdrag att planera ett kortprojekt -se mappen ” Utvärdering kortprojekt SO/Sv/Sl vt 2013” i Google- vilket blev början till en gedigen fortbildning på hemmaplan, som vi arbetade kontinuerligt med. ”Trial And Error” blev vår coach.


Steg 1 och 2: Förberedelse av projektet
Steg 1- ERSÄTTNING
Vi skrev anteckningar i ett vanligt dokument och läste kursplaner i Lgr 11:as tryckta upplaga.
Steg 2- FÖRBÄTTRING
Vi hämtade bakgrundsmaterial , i detta fall tidningsartiklar, från internet och dessutom länkade vi dessa till en key-note. Denna användes sedan som introduktion till elevernas kortprojekt.


Steg 3 och 4: Elevernas arbete med projektet
Steg 3 – FÖRÄNDRING
Med hjälp av datorn arbetade eleverna tillsammans med sina uppdrag, där deras kommunikativa och entreprenöriella förmågor utvecklades. Tillsammans utvecklade de också förmågan att hantera information med ett kritiskt tänkande. I lärprocessen fungerade vi som handledare och bollplank.
Steg 4 -OMDEFINIERING
  • Eleverna använde SKYPE – e-mail - facebook
  • Google - delade dokument
  • Företaget H&M länkade en film, vilken gav en annan bild av verkligheten än “Kalla Faktas”. Filmen visades med projektor och diskussion uppstod.
  • Produktion av Google-siten: Samtliga elevarbeten publicerades och användes som instuderingsmaterial till den enskilda arbetsuppgiften.

Heléne Nyrén och Christel Fremer Olsson




















fredag 14 juni 2013

Påbyggnad av tidigare inlägg om Trender i Litteraturen för åk 9

Arbetsgången som står beskriven under det tidigare inlägget här på bloggen gällde även då årets nior skulle sätta tänderna i västvärldens litteraturhistoria genom tiderna, från Antiken till Svenska arbetarförfattare.

Niclas skapade siterna, en gemensam för 9a och 9c, som han undervisade, och en gemensam för 9b och 9d vilka jag undervisade, utifrån Cristinas modell.

Den största förändringen i vårt upplägg rent tekniskt var alltså att två klasser byggde en site tillsammans, de som hade samma epok att skriva om fick förutom en flik i siten att fylla med information, också ett gemensamt Google dokument att planera i. Detta skapade en nyfikenhet att se vad den andra klassen skrev om och fick igång grupperna på ett bra sätt. Dessutom sa jag till mina klasser att kommande års 9b skulle ärva deras site och bygga vidare på den nästa vår, så de skulle tänka på vilken standard de ville visa upp att man skulle ha i åk 9. Det fick en del att höja nivån, på sin egen insats, men fungerade också som en lite avslappnande faktor för att sidan inte måste bli helt klar under de veckor som fanns till förfogande.
Detta känns som att det närmar sig steg 4 i SAMR-modellen, då ett arbete kan ärvas och aktivt utvecklas mellan årskullarna. Utvecklingen jag ser fram emot är inte bara att få eleverna att få upp ögonen för kvalitet i elevarbeten, utan också att successivt kunna presentera författare från fler världsdelar i det lite ålderstigna västvärldssynsättet på litteraturens vaggor. Här hoppas jag också på att få hjälp av våra elever och deras familjer. Vilka klassiker finns från deras länder i ett litteraturhistoriskt perspektiv, vilka författare och titlar ingick i deras föräldrars skolgång?

Innehållsmässigt fick grupperna i vardera klass dels välja en roman från "sin" litteraturhistorieepok att läsa och sedan tolka på något vis som kunde synliggöras på siten, dels fick var elev hand om var sin annan författare från samma epok att skriva om utifrån några frågeställningar som mest tog fasta på hur författarens bakgrund syntes i de verk som skrivits och hur litteraturhistoriens tankar kunde märkas. Dessutom skulle de ta reda på och beskriva hur man tolkat något av författarens verk genom tiderna och resonera om vilken anledningen kunde vara att det görs nya tolkningar av dessa gamla verk. Här hade Niclas och jag valt ut två verk, Dracula och Förvandlingen, som tolkats friskt på många vis genom åren (animé, rockopera, tecknade serier, tv-spel, roulettspel, film, legoanimationer, elevpjäser...), dessa visade vi i en prezi som länkades till instruktionssidan på siten, så de skulle kunna gå tillbaka till den och titta på de olika exemplen som inspiration till den egna tolkningen och tankeväckare till resonemanget om andras tolkningar och vad som är grunden till mycket av det de själva sysselsätter sig med på fritiden.

Eleverna tilltalades av den kreativa delen och de skapade ... en raplåt och en bilderbok av Tristan och Isolde, skuggteater av Mot fyren, tecknad film av Oliver Twist och Kungens rosor, legoanimation och webbtidning av Frankensteins monster, kortfilmer av Don Quijote och av David Copperfield, ett spel av Odysséen, en animation av Kung Oidipus, 6-rutors serier av Mor gifter sig och Don Quijote samt en podcast med ljud som skulle spegla de stämningar de fått när de läste Kallocain. Alla blev roade och imponerade av varandras arbeten och idéer och de gav respons till någon grupp.

Som ni förstår fick vi med många av de moment som ska tas upp och även bedömas i svenskundervisningen enligt Lgr11. Jag ser fram emot att få fortsätta nästa år med detta tema, och det känns skönt att strukturen redan finns.

Läsutmaning åk 6

Resultaten på de nationella proven i svenska i åk 6 visade tydligt att klassen behövde utveckla sin förmåga att skriva berättande/beskrivande texter. Samtidigt var det hög tid att stimulera eleverna  till att läsa mer. Det var många i klassen som inte kom igång med sina böcker på mentorstiden, de bytte böcker efter några sidor och påstod att det inte fanns några bra. Mitt yttersta mål var att göra dem till ”läsare”, alltså någon som vill läsa, gärna läser och läser ofta.

Jag kombinerade dessa två behov och formulerade och genomförde ett arbete med en LÄSUTMANING med tillhörande läs/skrivuppdrag. Dessa uppdrag bestod t.ex. av att formulera frågor till innehållet i boken och sedan ställa dem i  ett brev till huvudpersonen, att göra en miljöbeskrivning från en plats i boken där de tänkte sig att de själva befann sig eller ”text och tanke” kring miljöbeskrivningar från boken med fokus på ordval och meningsbyggnad. Som avslutning skrev eleverna en egen berättelse.
Här är planeringen
Här är Instruktioner till berättelsen

SAMR-modellen
Jag anser att arbetsområdet uppfyller kraven för både nivå tre och fyra i SAMR-modellen.

Förändringen (nivå 3)
består i att varje elev hade ett med mig delat google-dokument som en läslogg. I detta dokument skrevs allt från lägesbeskrivningar, skrivuppgifter och kommentarer kring innehållet i boken till formativa råd från mig och inbjudna kamrater.  Även berättelsen skrevs i ett delat dokument. Alla elever var indelade i skrivpar och vi tränade och gav kamratrespons under arbetet med berättelsen. Vi använde oss av Dylan Williams ”two stars and a wish”, men tränade mycket också hur man formulerar dessa önskningar och vad man gör av dem. En annan sak som placerar arbetet på nivå tre är att jag gjorde en film som sammanfattar genren berättelse. 

Jag hade tänkt att använda den som en flip före skrivarbetet, men omständigheter gjorde att den i stället fungerade som en repetition, avcheckning för eleverna när de skrivit. En elev som var sjuk kunde också snabbt sätta sig in i vad som krävdes av honom för att kunna komma igång med skrivandet.

Omdefinieringen (nivå 4). Vi använde klassens läsblogg för att publicera vårt arbete. Jag såg till att skicka länken till föräldrarna så att de kunde följa och kommentera arbetena som lades upp där.  Att skriva för en större publik ger arbetet en extra dimension. Allt blir på riktigt. Här är länken till 6d:s läsblogg

På bloggen kan ni själva se resultatet av arbetet. Eleverna har blivit läsare! 

”Det händer att jag går direkt upp på mitt rum och bara läser när jag kommer hem från skolan” sa en av killarna i klassen en dag. Härligt, eller hur?

De skriver nu med ett betydligt mer utvecklat språk och bättre struktur än vad de gjorde i februari på NP. Och detta gäller inte för en eller några utan ALLA i klassen har höjt sig. De största anledningarna till det lyckosamma  resultatet anser jag vara att var och en formulerade sin egen läsutmaning, de ”tävlade” men bara mot sig själva, det var ett transparent arbetsområde där eleverna visade och lärde av varandra och allt var på riktigt - de publicerade!

Kortprojekt "Hur mår du?" Åk 9 Vt-13

- ett samarbete mellan Hkk, NO, Ma, IdH (Margaretha, Carina, Marianne)



Eleverna fick planera och genomföra en undersökning om hur vår psykiska hälsa påverkas av sömn, kost, motion, stress och sociala relationer.
Undersökningen bestod av två delar:
- ett studiebesök på t ex gym, vårdcentral, kostchefen i kommunen. Studiebesöken bokades, förbereddes och genomfördes helt på egen hand av eleverna.
- en hälsoundersökning i enkätform som elever på Fg och Tunaskolan svarade på. Eleverna formulerade egna frågor som de ville ha svar på och använde Google formulär för att göra enkäten.

Tidigare gjorde vi enkäter i pappersform. När man jobbar i Google formulär finns många fördelar:
- elever kan jobba i formuläret samtidigt genom att dela det med varandra.
- tidsvinsten blir stor - Från det att frågorna började formuleras till det att enkäten fanns besvarad och sammanställd tog det bara ca 4h! Då hade en grupp elever dessutom hunnit presentera enkäten i några klasser på Tunaskolan.
- sammanställningen av svaren gör att resultat och möjligheten till att tolka svaren är väldigt smidigt.

Projektet avslutades med att resultaten från studiebesöket och enkätsvaren bearbetades och analyserades. Eleverna presenterade sina slutsatser för varandra klassvis i digital form.

I och med att vi har varit i kontakt med olika arbetsplatser och Tunaskolan är det lätt att dela resultat av hela undersökningen med dem via Google.

I det här projektet har vi alltså jobbat enligt SAMR-modellens alla steg.

/Margaretha och Marianne







fredag 21 december 2012

Mentorstiden

Mentorstiden

Vi, Ann och Anki, tycker att vi har kommit långt i hur vi diskuterar kunskapssyn med våra elever. Vi tycker att Unikumbloggarna har varit ett utmärkt redskap att använda dels under mentorstid, men också annars eftersom man kan kommentera och komma med inlägg när man har tid, och eleverna kan göra precis samma sak.

Vi började vid terminsstart, inspirerade av Anna-Lena under ett Inspirera Mera-pass. Ann, som var ny på skolan och tyckte det var bra som en snabb kanal till de, för henne nya eleverna, tyckte att det var ett bra sätt att nå ut till många, fort. Vi tyckte också båda att vi ville fostra in dem i ett mer aktivt förhållande till sin mentor med hjälp av Unikum. I förlängningen såg vi också att det kunde vara ett effektivt redskap för att få in målsmän snabbare i kunskapsdiskussioner, både när det går bra, och när något behöver avhjälpas eller utvecklas.  

Terminen började med att vi frågade dem om vilka lång- och kortsiktiga mål de hade under terminen. Vi undrade också hur vi som mentorer kunde hjälpa dem att uppfylla sina mål. Många av våra elever tyckte att de själva hade allt ansvar och att vi inte kunde vara till någon större nytta när det gällde att uppfylla målen. Det ledde naturligtvis till att vi tittade en extra gång på vilket typ av mål de hade satt upp. Målen var att typen: komma i tid, göra mer läxor, räcka upp handen och göra sitt bästa. De målen kände vi att vi behövde diskutera med dem.

Vi funderade på deras mål och på hur vi hade ställt våra frågor, och kom fram till att vi behövde lite djupare diskussioner med våra elever om kunskapssyn och mentorskap. Vi frågade om hur och varför man gör läxor och vad resultatet blir, vi diskuterade kvalitet och kvantitet, både vad gäller läxläsning och delaktighet. Vi försökte hitta och sätta ord på elevernas styrkor och försöka  se hur kvaliteter och förmågor kan användas brett när man väl får korn på vad man är bra på. 

Väldigt långt ifrån färdiga är vi med hur vi tycker att eleverna ska fundera på sin egen kunskapsutveckling, men... vi tycker att de är mycket mera mottagliga för den här typen av diskussioner nu och är med på tåget när vi pratar om skillnaden mellan kvalité och kvantitet när det gäller kunskap. Vi tycker att vi har uppmuntrat ett mer tydligt och genomtänkt sätt att prata om och fundera på vad det är som gör att man lyckas i skolan, bland annat genom att fundera på vad det är man menar när man säger att det går "bra" och försökt att spalta upp olika förmågor och utvecklingsområden. Vi känner att vi har utmanat elevernas svar ganska mycket och inte godtagit deras vanliga "duktiga i skolan" svar. På det sättet har vi bollat över frågan till dem och tvingat dem att revidera och omformulera sin egen syn på sin egen insats och vad utveckling i skolan innebär. 

En stor del av poängen med det här arbetssättet, att just blogga till varje enskild individ med hjälp av lärloggen i Unikum, är att det gör att diskussionerna är lätta att individualisera och man kan plocka upp eleverna på lite olika perronger när tåget går. Därför finns det inte ett kit med frågor som man kan ha till alla eller alltid leder till intressanta och djupa diskussioner. Naturligtvis har vi också många tappade trådar, men en hel del ordentligt långa nystan också.  

tisdag 19 juni 2012

Lektionsfeedback

Under våren har åk9 eleverna planerat och haft lektioner för varandra i Idrottsämnet. Det har varit alltifrån aerobics, afrodans och yoga till lekar och fotboll.

Under lektionerna har jag filmat deras lektionsredovisningar, samt att vissa elever har fått göra en muntlig och en skriftlig feedback till gruppen. Den muntliga har byggt på spontana tankar och åsikter av lektionen. Medan den skriftliga har byggt på lite mer djupare eftertankar kring elevernas lektionsredovisning. Denna feedback har delats med mig och med de eleverna som höll lektionen.
Detta har varit enkelt att göra då vi har använt oss utav ett delat dokument på google docs.

Nivå 3 - Förändring: eleverna har kunnat ge varandra en djupare feedback genom att skriftligt kunna skriva till varandra, samt att jag efteråt har kunnat ha en diskussion med eleverna som höll i lektionen och visa på bra/mindre bra saker under deras lektion.

/Carina