fredag 21 december 2012

Mentorstiden

Mentorstiden

Vi, Ann och Anki, tycker att vi har kommit långt i hur vi diskuterar kunskapssyn med våra elever. Vi tycker att Unikumbloggarna har varit ett utmärkt redskap att använda dels under mentorstid, men också annars eftersom man kan kommentera och komma med inlägg när man har tid, och eleverna kan göra precis samma sak.

Vi började vid terminsstart, inspirerade av Anna-Lena under ett Inspirera Mera-pass. Ann, som var ny på skolan och tyckte det var bra som en snabb kanal till de, för henne nya eleverna, tyckte att det var ett bra sätt att nå ut till många, fort. Vi tyckte också båda att vi ville fostra in dem i ett mer aktivt förhållande till sin mentor med hjälp av Unikum. I förlängningen såg vi också att det kunde vara ett effektivt redskap för att få in målsmän snabbare i kunskapsdiskussioner, både när det går bra, och när något behöver avhjälpas eller utvecklas.  

Terminen började med att vi frågade dem om vilka lång- och kortsiktiga mål de hade under terminen. Vi undrade också hur vi som mentorer kunde hjälpa dem att uppfylla sina mål. Många av våra elever tyckte att de själva hade allt ansvar och att vi inte kunde vara till någon större nytta när det gällde att uppfylla målen. Det ledde naturligtvis till att vi tittade en extra gång på vilket typ av mål de hade satt upp. Målen var att typen: komma i tid, göra mer läxor, räcka upp handen och göra sitt bästa. De målen kände vi att vi behövde diskutera med dem.

Vi funderade på deras mål och på hur vi hade ställt våra frågor, och kom fram till att vi behövde lite djupare diskussioner med våra elever om kunskapssyn och mentorskap. Vi frågade om hur och varför man gör läxor och vad resultatet blir, vi diskuterade kvalitet och kvantitet, både vad gäller läxläsning och delaktighet. Vi försökte hitta och sätta ord på elevernas styrkor och försöka  se hur kvaliteter och förmågor kan användas brett när man väl får korn på vad man är bra på. 

Väldigt långt ifrån färdiga är vi med hur vi tycker att eleverna ska fundera på sin egen kunskapsutveckling, men... vi tycker att de är mycket mera mottagliga för den här typen av diskussioner nu och är med på tåget när vi pratar om skillnaden mellan kvalité och kvantitet när det gäller kunskap. Vi tycker att vi har uppmuntrat ett mer tydligt och genomtänkt sätt att prata om och fundera på vad det är som gör att man lyckas i skolan, bland annat genom att fundera på vad det är man menar när man säger att det går "bra" och försökt att spalta upp olika förmågor och utvecklingsområden. Vi känner att vi har utmanat elevernas svar ganska mycket och inte godtagit deras vanliga "duktiga i skolan" svar. På det sättet har vi bollat över frågan till dem och tvingat dem att revidera och omformulera sin egen syn på sin egen insats och vad utveckling i skolan innebär. 

En stor del av poängen med det här arbetssättet, att just blogga till varje enskild individ med hjälp av lärloggen i Unikum, är att det gör att diskussionerna är lätta att individualisera och man kan plocka upp eleverna på lite olika perronger när tåget går. Därför finns det inte ett kit med frågor som man kan ha till alla eller alltid leder till intressanta och djupa diskussioner. Naturligtvis har vi också många tappade trådar, men en hel del ordentligt långa nystan också.  

tisdag 19 juni 2012

Lektionsfeedback

Under våren har åk9 eleverna planerat och haft lektioner för varandra i Idrottsämnet. Det har varit alltifrån aerobics, afrodans och yoga till lekar och fotboll.

Under lektionerna har jag filmat deras lektionsredovisningar, samt att vissa elever har fått göra en muntlig och en skriftlig feedback till gruppen. Den muntliga har byggt på spontana tankar och åsikter av lektionen. Medan den skriftliga har byggt på lite mer djupare eftertankar kring elevernas lektionsredovisning. Denna feedback har delats med mig och med de eleverna som höll lektionen.
Detta har varit enkelt att göra då vi har använt oss utav ett delat dokument på google docs.

Nivå 3 - Förändring: eleverna har kunnat ge varandra en djupare feedback genom att skriftligt kunna skriva till varandra, samt att jag efteråt har kunnat ha en diskussion med eleverna som höll i lektionen och visa på bra/mindre bra saker under deras lektion.

/Carina

onsdag 13 juni 2012

Antiken åk 7

Det gamla klassiska arbetsområdet Antiken med grekerna och romarna i åk 7 har jag arbetat med på följande sätt:
Vi startade med att titta på två småvideos på YouTube som beskrev samhället i antikens Grekland:
Elevfilm.
Lärarfilm.
Korta genomgångar och vanlig läroboksläsning följde. Bedömningsuppgiften var en utmaning: Gör en bättre film än de vi tittade på i inledningen! Vad som är bättre, kom vi överens om tillsammans.
Fantastiska filmer gjorda av eleverna blev resultatet!


Nästa avsnitt var Romarriket, där de i grupp fick uppdrag att sätta ihop Minilektioner. Alla grupper startade ett google docs som de skrev sin fakta i. Jag kunde gå in och läsa, korrigera och ställa intelligenta frågor vilket utvecklade dem. Var någon i gruppen sjuk fanns deras underlag ändå tillgängligt.


När eleverna hade sina lektioner lottade vi fram lektionen genom den digitala lottdragaren, mycket uppskattat! Flera av lektionerna innehöll ett förhör eller tankefrågor i ett googleformulär. Länken till formuläret delades via klassens Facebookgrupp. Efter varje lektion skrev varje elev respons till gruppen via en diskussionstråd i vår lärplattform It´s.


Avslutningsvis ville jag kolla hur mycket var och en hade förstått av arbetsområdets mål och det gjorde jag via en skrivuppgift som grundades på de provfrågor grupperna skickat in till mig. Uppgiften gjordes i googledocs så jag mellan de två skrivtillfällena kunde ge respons samt att jag i uppgiften responderade hela uppgiften som bedömning. Inspirationstexterna var från den gamla hederliga lärarhandledningen till läroboken). Uppgiften löd:

"Du ska skriva en berättelse som berättar om en dag i en romares liv. Välj en person, ta gärna inspiration från en av de texter som du får utdelad (soldat, tjej på marknaden, morbrorn i Pompeji) och berätta från morgon till kväll om

  • mat,

kläder, saker runt omkring sig, kommunikation (språk och transport), nöjen

Plocka gärna fram din berättelse från stormaktstiden och se hur du la upp den och vad du kunde göra bättre. Använd som vanligt allt du behöver när du skriver. Vill du göra en berättelse med mer än text är det bara bra. Har du bilder eller film är det viktigt att du får med dem i ett sammanhang så läsaren förstår hur du tänkt.I slutet av berättelsen skriver du en text som förklarar hur vårt leverne (= sätt att leva och skapa samhällen) påverkats av det du berättar i din text.
Du ska i berättelsen visa (från LPP:n):

  • använda fakta om en historisk period (Antiken).
  • tolka olika historiska berättelser och bilder.
  • förstå hur olika historiska epoker påverkat vårt samhälles utveckling.

Din berättelse bedöms utifrån kunskapskraven:

Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts."



I SAMR-modellen tänker jag arbetsområdet:
Nivå 4, Omdefiniering - Snuddande nära iallafall, filmer hade vi inte kunnat göra på tre lektioner tidigare, minilektionerna gjorde att eleverna verkligen lärde sig det de skulle undervisa om och den omedelbara responsen i den digitala diskussionen var ovärderlig. Ytterligare möjligheter fanns till omdefiniering som att  att ta kontakt med experter inom de olika områdena.

Nivå 3, Förändring - absolut då eleverna gjorde filmer om antikens Grekland, höll minilektioner som intresserade och aktiverade deras kompisar genom inspirerande keynotes med inbäddade filmer, inspirerade till olika övningar - alla roligare och bättre än de lärarhandledningarna brukar erbjuda. Skrivuppgiften med respons i dokumnetetn var mycket inspirerande för eleverna vilket lyfte dem oerhört. Provet blev ytterligare ett lärtillfäle.

Nivå 2, Förbättringdefinitivt då både filmerna och minilektionerna var betydligt mer innehållsliga än vad so-redovisningar brukar vara. Även textuppgiften höll för de allra flesta betydligt högre kvalitet än vad jag tidigare sett i liknande uppgifter.

Nivå 1, Ersättning - Behöver inte beskrivas, talar för sig själv.

Det bästa av allt: Eleverna trivdes och tyckte det var roligt att arbeta med Antiken! dessutom lärde de sig massor!!!
/Viveca

måndag 21 maj 2012

Projektperiod åk8

Uppdrag: Lunds stad har utlyst en arkitekttävling om att rita fler lägenheter som smälter in i centrala Lund. Du ska delta i den och lämna in ett eget bidrag. Du tänker dig att utnyttja en gammal fabriks/industribyggnad som redan finns och bara bygga till eller bygga om denna, så att miljön bevaras men samtidigt kan utnyttjas bättre.

Du ska välja ut en av de miljöer ni såg under er stadstur och läsa i bevaringsprogrammet för Lunds stad på Lunds kommuns hemsida, om ditt kvarter och vad som gäller för den miljön. Så du kan hålla dig till vad som är bestämt. http://bevaringsprogram.lund.se/wiki/bevaringsprogram/index.php/Huvudsida

I programmet Sketchup ritar du ditt bidrag som en 3D-byggnad. Alla väggar ska finnas, men en av fasaderna ska du ha jobbat extra med så att den passar in i resten av den befintliga miljön.

SAMR modellen:

Nivå 3: Eleverna får lära sig ett nytt verktyg SketchUp för att kunna rita hus/byggnader på ett mer funktionellt sätt. 

Nivå 4: Nästa steg hade varit om eleverna fick skicka in sin bidrag till ett företag som sedan faktiskt utsåg en vinnare.

/Carina

tisdag 6 mars 2012

Trä och metall slöjd.årskurs 9 tema svep.

1. All dokumentation på datorn.

2.Söker inspiration själv, tex bilder 0ch historik på objekt, via datorn.

3.skriver logg.

4. Tar egna bilder på objektet och skriver pressentation, ev podcast!

måndag 5 mars 2012

Elevens val - Läslust

Nivå 1:
Gör ett boktips för elever som går i tvåan.
Ni ska arbeta två och två. Börja med att välja en bok som ni tror kan passa en 8-åring. Gå till barnavdelningen och välj en lättläst bok. De står i en särskild hylla och är märkta med Hcf. Båda ska läsa boken.

Nivå 3:
Nu ska ni bestämma vad som ska ingå i presentationen. Vad är viktigt att få med när man berättar om en bok? Gör ett manus och spela in ert boktips. Använd Garageband och gör en podcast. Där kan ni även lägga in bilder. Fotografera er bok. Ni väljer om bara omslaget ska vara med eller om det ska se ut som om någon sitter och läser boken. I It’s learning finns en instruktionsfilm.

Nivå 4:
Era podcastar ska sparas i It's learning och kommer sedan att användas i skolbiblioteken här på Norra Fäladen.
Här ska finnas ett digitalt boktips som inspiration.
/Lotta

Engelska åk 7 Britain is great!

Syftet med arbetsområdet är öka kunskaperna om Storbritanniens geografi, historia, kultur och livsstil. Vi arbetar med en film från you tube som introduktion (an introduction to Britain), läroboken Spotlight 7, webbsida (se nedan) med tillhörande uppgifter samt andra webbsidor för att söka information till fördjupningsuppgiften.

nivå 1:
Datorn som skrivmaskin för att besvara instuderingsfrågor
Använder mind node som förberedelse inför fördjupningsuppgiften (nivå 2?)
nivå 2:
informationssökning på www.woodlands-junior.kent.sch.uk med interaktiva möjligheter. Används både för grundkursen och fördjupningsuppgiften

Fördjupningsuppgiften redovisas muntligt med stöd av keynote                                                                  
nivå 3: 
Svaren till instuderingsfrågorna skrivs i google docs och delas med läraren som kan ge feedback under arbetets gång.

nivå 4:
Mail eller skypekontakt med Woodland Junior School och/eller annan skola för att utbyta information. Eventuellt kan eleverna publicera sina key notes på skolans hemsida.  

Tryck och Puenteduras SAMR-modell.



Läroplanen säger:
Syfte:
”Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.”
”kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna ut- vecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.”

Centralt innehåll:
”Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.”


Målet med området är att vi ska kunna förklara  iakttagelser i vår vardag och omgivning som kan kopplas till partikelmodellens förklaringar för tryck.
Tryck i vätskor:
Varför ökar trycket med djupet i en vätska?
Varför flyter en båt av järn?
Varför sjunker ett fartyg djupare i sötvatten än saltvatten?
Varför flyter inte en sten i vatten?
Varför får vi ont i öronen när vi dyker?
Varför har vi vattentornet på högsta punkt i samhället?
Varför har vi vattenlås på toaletter och under vaskar?
Tryck i gaser:
Varför trycksätter vi kabinen i flygplanet?
Varför har vi varningsskyltar på dörren till gasflaskorna på skolan?
Varför är det svårt att öppna konservburken?
Varför får jag upp vatten i sugröret då jag suger i det?
Tryck på ytor.

Arbetssätt:

Nivå1: Gör försök vilka ger resultat som kan ligga till grund för egna reflektioner.

Nivå2: Skriver ner sina resultat i elektroniska dokument och fotograferar ev. försöken och resultaten.

Nivå3: Eleverna sitter en och en och tolkar resultaten för att formulerar slutsatser samt försöker koppla dessa till frågorna ovan. Under arbetet har de tillgång till nätet, böcker och en Facebook grupp där de kan ställa frågor till varandra och ge svar till varandra. Jag kan också hjälpa till att göra inlägg och se vad eleverna tycker är svårt.
Eleverna ska skriva ner sina slutgiltiga svar i Google docs och dela dokumentet med mig och en person till.

Nivå4:
Hjälp!
Kanske bygga, testa, filma och förklara hur Vattenraketen fungerar. Filmen kan publiceras.

Förpackningar Åk 8

Projekt Förpackningar Åk 8

Samarbete Tk, Ke, Ge, Bd

Uppdrag 1:
Du ska gå till mataffären (Netto, Willys, ICA, Lidl) och köpa 33 cl läsk, en flaska schampo och 1 liter youghurt. Fotografera de varor du skulle välja att köpa. Motivera varför du valde just dessa produkter.
Fortsättning på uppdraget i klassrummet:
Är förpackningen miljövänligt producerad? Var är den tillverkad? Hur långt har den transporterats? Vilka råvaror har man utgått ifrån? Är den återvinningsbar/återanvändningsbar?


Puentedura

Nivå ett + två
Fotografera och dokumentera den förpackning du valt.

Nivå tre
De som har samma typ av förpackning jämför resultaten mellan de olika grupperna genom ett öppet digitalt dokument.

Nivå fyra
Om resultaten inte överensstämmer mellan grupperna kan de kommunicera med med de som tillverkat förpackningarna via mail för att få reda på vad som är rätt. (Behöver utvecklas, kan lika gärna göras med brev.)

/Tina, Marianne, Kerstin

Trender i litteraturen, svenska åk 9

Syftet är utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur. 
Det centrala innehållet ur Lgr 11 är Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. / Några skönlitterrärt betydlesefulla ungoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kuturella sammanhang som verken tillkommit i.

Nivå 1 
Eleverna antecknar eller gör mind-map på datorn vid den första inledande orienteringen kring litterärar epoker.

Nivå 2
Eleverna söker information om en epoks idéer i första hand utifrån UR-programmen "Hej, litteraturen". De söker sedan vidare mer information via nätets andra källor; NE, Alex...

Nivå 3
Grupperna arbetar i Google Docs för att kunna vara mer delaktiga i gruppens arbete, ge varandra kommentarer och för att jag ska kunna handleda dem genom arbetet . Jag bedömer formativt under tiden. I epokarbetet finns en enskild författardel med läsning av text och en gemensam del där epokens idéer ska presenteras tillsammans med gruppens författare. Google docs kommer att vara ett bra hjälpmedel för dem att diskutera innehållet i presentationen.

Nivå 4
Min första tanke var att skapa en wiki för att publiceraoch reflektera över arbetena. Nu tror jag att det blir en Google Site i stället. Den verkar lättare att lära sig och ger samma möjligheter att interagera med publiken. Tanken är att den sista delen av arbetsområdet ska ägnas åt att läsa/titta på/lyssna till Siten. Eleverna ska reflektera över innehållet med återkoppling till syftet och de inledande frågorna kring hur en tids idéer blir synliga i litteraturen och hur litterturen på olika sätt sedan lever vidare och bearbetas för i olika tider.

Skriva novell eller annan skönlitterär text i svenska

Vi arbetar med vilken åk som helst.

Nivå 1 Eleven får möjlighet att skriva på dator, vilket ju kan ge en funktionell förbättring bara det i vissa fall. Sparar och lämnar in exempelvis i en inlämningsuppgift på It´s learning, så det ligger kvar på en av både eleven och läraren känd plats. Läraren eller en klasskamrat läser versionen från skribentens inloggning och skriver kommentar efter inlämning. Fördel version 1 ligger på plats fast version 2 skrivs och då slutversionen skrivs och lämnas in kan man se förändringarna från start.

Nivå 2 Eleven skriver antingen i ett vanligt dokument, eller i Google Docs, där läraren kan gå in och kommentera texten i kanten så det syns direkt vad som åsyftas istället för att allt kommer som en samlad kommentar. I Google Docs kan då eleven fråga/svara sin lärare med ny kommentar i direkt anslutning under tiden. Istället för att bläddra mellan olika inlämningar för att se utvecklingen kan man se på historiken hur ändringar gjorts.

Nivå 3 På Google Docs kan dokumentet delas mellan några andra läsare/skrivare som då bildar en läse och kommentarsgrupp. De har som uppgift att ge varandra idéer och tips i kanten utifrån givna och egna frågeställningar, efter hand.

Nivå 4 Texterna skickas in till pågående tävlingar som ibland dyker upp. Då vissa tävlingar är åldersbestämda och kan ligga fel i tiden går det alltid att publicera sig på sockerdricka .nu exempelvis. Där läser och kommenterar man varandras texter utan att känna varandra, men det är en snäll site, som inte släpper igenom tråkkommentarer som man annars kan råka ut för. Eleven får i uppgift att även läsa andras texter och göra något inlägg till någon okänd.

Fyra nivåer av lag och rätt, åk 7

Uppgiften är tänkt som ett grupparbete där eleverna får olika tänkta situationer som de ska tolka utifrån lagtexter samt egna diskussioner, t.ex. beskrivs det en rätt vanligt förekommande vandalisering av en skoltoalett i form av klotter eller hur någon hittar en plånbok med tvåtusen kronor i. Eleverna har nu lagtexter och försöker gemensamt ta reda på vad lagen säger om tänkta situation. Vad blir påföljden t.ex. för denna vandalisering t.ex. och vad säger lagen om hittegods - vad gör du med plånboken? Måste du lämna den till polisen eller kan du ta saken i egna händer och kontakta personen utifrån personliga uppgifter i plånboken? Uppgiften kan göras i olika nivåer enligt SAMR-modellen:

Nivå 1 - eleverna arbetar med datorn främst som ett sätt att lösa sin uppgift - söka info och kommentera sin lagtext och tankar kring sin situation.

Nivå 2- eleverna kan göra uppgiften i google-docs och dela den med mig så att jag kan ge dem feedback direkt i dokumentet. Eleverna kan använda mina kommentarer för att utveckla sin uppgift. de kan redovisa sina tankar i dokumentet men även att spela in en film kring tänkta scenario kan ju vara aktuellt.

Nivå 3 - eleverna kan dela med varandra i google docs och ge varandra kommentarer på uppgiften. Detta inbjuder till vidare diskussioner om straffsystemet - vad är ett rimligt straff för ett visst brott? Är det lämpligt att vara straffmyndig vid 15 och vad innebär detta? etc. Detta vidgar uppgiften och får den att ta skepnad av en mer etisk diskussion (förhoppningsvis).

Nivå 4 - vi upptäcker att de etiska diskussionerna är lite "sega" i google docs och vill utveckla våra tankar i ett friare forum där vi direkt kan kommentera och diskutera åsikter utifrån alla gruppers områden och fortsätter diskussionerna på ett forum, typ facebook där eleverna kan starta grupper och bjuda in varandra till diskussioner - tex. om klotter - fult och irriterande eller?, om man är rädd att gå ensam på kvällen - vad är bättra tipset för att undvika att hamna i obehag. Hur kan man undvika våld mellan ungdomar? Förhoppningsvis kan grupparbetet dra nytta av olika tips - gruppen kan också göra små opinionsundersökningar. Redovisningen kan givetvis utvecklas på olika sätt - eleverna som valt att spela in en filmsekvens kan ju även lägga den på forumet för kommentarer. Viktigt blir då att det frmagår att det inte är eleven som figurerar i filmen som gjort brottet! :-)
Hkk: Klimatsmart måltid med kyckling

- Gör en inköpslista över de livsmedel som du/ni behöver för att laga en klimatsmart måltid där huvudingrediensen är kyckling och skicka den
Skaffa inspiraration och information vi nätet tex bloggar och hemsidor och Hkk-boken

- Planera er lektion. för- och efterarbete, extrasysslor, måltid med mera

  •    Planering ( Vad ska ni börja med? Vad tar längst tid? Vad gör ni under tiden ni väntar på att något ska bli färdigt? Vad gör ni efter måltiden?)
  •   Hållbar utveckling (Vilka livsmedelsval/andra val gjorde ni och varför  - Tänk hälsa, miljö, ekonomi och metoder

- Problemlösning och reflektion ( gjorde du/ni några förändringar  - miljö, hälsa och arbetsprocess. Hur fungerade samarbetet i de olika grupperingar du tillhörde)

Lägg in era kommentarer i det delade googledokumentet!




Här kommer de olika nivåerna

Substitution-Ersättning (nivå1)
Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, utan funktionell förbättring.

Augmentation-Förbättring (nivå2)
Tekniken fungerar som direkt ersättning för andra verktyg, med funktionell förbättring.

Modification-Förändring (nivå3)
Tekniken ger möjlighet till stora förändringar i arbetssättet.

Redefinition-Omdefiniering (nivå4)
Tekniken gör det möjligt att skapa nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga.

Svenska år 8 Reklam

Ett arbetsområde i svenska som handlar om reklamens budskap, språk, argumentation, könsroller etc.

Nivå 1.
Datorn som skrivmaskin.

Nivå 2.
Eleverna använder datorerna till att söka information, använda interaktiva hemsidor och se reklamfilm.

Nivå 3.
Kontakta reklambyråer, myndigheter etc för att få svar på frågor. Digitala möten.
Skypekonferens? Inom gruppen lämnas kommentarer på varandras filmer ev. utifrån vissa frågeställningar från läraren.

Nivå 4.
Producera egen reklamfilm med hjälp av datorn. Filmen publiceras på Facebook, Youtube.
Varför inte skicka filmen till en reklambyrå för att få feedback/feedforward? (roligt ord).

/Andreas Härdelin
4 STEG, i BILD:

Uppgift: Åk 7 gör ett cd-omslag till de låtar de gjort i musiken. Innan dess ska de göra en "analys" av cd-omslag för att ha bättre koll på hur de ska kunna uttrycka ett budskap på sitt eget omslag.

Nivå 1...
Nivå 2. Eleverna söker 2 och 2, information på nätet om olika genrer inom musiken och gör gör en info sida där de redovisar för gemensamma drag som genrerns cd-omslag har och varför de tror att de gjorts på just detta sätt.
Nivå 3. De skriver ner sina iakttagelser i google-doks, och jag ger feedback där, innan de lämnar in.
Nivå 4. De mailar mig sina redovisningar. Jag gör en powerpoint av dom. Dessa publiceras på skolbloggen, eller youtube. Infon kan sen användas som inspiration till alla i åk 7 som ska göra egna omslag.

När de sen jobbar med cd-omslaget, gör de den bl a i ett bildhanteringsprogram. Det färdiga resultatet skulle man kunna publicera på wall of fame (eller om jag har en egen bild-sida). En sida med allas cd-omslag. Och när man klickar på dom kan man lyssna på deras låtar.
Uppgift: Fanfiction - att skriva för publik

Följande uppgift i svenska är tänkt för årskurs 8.
Projektet börjar med en genomgång/diskussion av begreppet fanfiction (historik, vad det innebär, ”do´s and dont´s” o.s.v.)
Fanfiction skrivs av amatörer, och är kort sagt berättelser som utspelar sig i redan existerande fiktiva universum. Man skriver helt enkelt en berättelse utifrån karaktärerna och miljöerna i en bok.

Fanfiction är vida utbrett världen över, och det finns en mängd forum på internet med åtskilliga tusen användare, som gladeligen kommenterar varandras verk och oftast ger positiv och konkret respons.

Projektet ”Fan fiction - att skriva för publik ” består i att läsa en bok kring vilken det finns en stor fanfiction-kultur (ex. Twilight, Harry Potter etc.) och sedan skriva en fristående berättelse utifrån bokens karaktärer och miljöer, anpassad till författarens språk. Läraren begränsar valet av böcker, för att få grupper som skriver berättelser utifrån samma bok.

Utifrån SAMR-modellen skulle projektet se ut som följer:

Nivå 2:
Eleverna skriver sina texter i Google Docs för att kunna få respons av läraren under arbetets gång.

Nivå 3:
Eleverna publicerar sina texter på ett fanfiction-forum, ex. www.fanfiction.net. Här kommenterar de utifrån fördjupningsfrågor berättelser av klasskamrater som skrivit om samma bok (och andra böcker, om intresse finns).

Nivå 4:
Eleverna bekantar sig med fanfiction skriven av andra skribenter och kommenterar denna. Elevernas texter ligger i.o.m. publikationen på ett forum också tillgängliga för utomstående att kommentera. En stor del av fanfiction-kulturen består i att ge respons på andras texter, varför man kan räkna med att få bra och seriös feedback!

/Niclas Christensson

Slöjd. Estetiska och kulturella uttrycksformer

Nivå 1 Dokumentationen kan nu ske helt på datorn. Reflektionen mm.

Nivå 2 Söka fakta på egen hand med hjälp av internet, där man hittar det senaste innom
mode och trender.

Nivå 3 Spela in en film...debatt...mm.

Nivå 4 Diskussionsforum om vad dessa trender och uttryck signalerar utanför gruppen/skolan.
Kanske med modebloggare ute i samhället.

söndag 26 februari 2012

Idrott & hälsa. Parkour

Nivå 1. Eleverna fick skriva sina reflektioner på datorn istället för på papper.

Nivå 2. Eleverna fick filma sina parkour banor och visa dem för varandra, istället för att rita dem på papper.

Nivå 3. Eleverna lägger kommentarer på sina filmer för att förklara banan så att den blir förståelig för andra också.

Nivå 4. Eleverna lägger ut sina filmer på t.ex. facebook och får kommentarer på sina filmer, istället för att bara dela den inom gruppen/klassen.

onsdag 22 februari 2012

Vår karta till visionen

Här samlar vi konkreta exempel på elevuppgifter definierade enligt SAMR-modellen.